Fredagskväll i holken

Gram Parsons travar på i en låt som jag inte vet namnet på - ev. "That's all it took".
Erstavik avklarat. Tyra jagar kråkor så jag får vråla för att jakttrancen skall brytas.
Vill inte ta hand om sargad kråka. Redan höstkänning via öppen dörr som släpper igenom luftdraget från de öppna altandörrarna.

Ikväll dvd: "Tredje vågen" ("Den tredje vågen"?) och "Cabaret" ("Tomorrow belongs to me").

Somnade vid fyra i morse. Såg klart "Morgonstjärnans son". TV-drama om Custer på VHS.
Snubben i "En röst i natten" är George Armstrong Custer. Förljuget, men hur bra som helst filmat. Montana regerar - vilket även framgår av "Mannen som kunde tala med hästar".

Bäst är när Custer och hans regemente påträffar lämningar modell "heliga lundar" efter indianernas midsommarfirande. Ger ett autentiskt intryck. I gryningen söndagen den 25 juni 1876 attackeras den tiotusen indianer stora byn vid Little Big Horn.

Custer och tvåhundrafemtio kavallerister dödas. Bara en häst vid namn "Comanche" överlever. Och lever till ca 1890.

Även autentiskt intryck av major Renos förvirrade flykt mellan träddungarna på stranden av floden, skräcken i ögonen och reträtten till kullen.

mer óm Custer>