Framför mig ett tämligen obelamrat vit kvadratiskt lågt träbord, med räfflade kanter runt om, och en hylla inunder för tidningar och böcker, och tv-apparatens ljusblå skärm. Tryckte på stop på fjärrkontrollen när jag hade sett klart "Collateral" med Tom Cruise och Jamie Foxx; i soffan på andra sidan bordet ligger min dimunitiva (aldrig färdigvuxna) boxertika Tyra i den vita lädersoffan, på en gråt fleece-filt som går att sträcka ut från ena armstödet till det andra. Rummet är halvskumt, bara enstaka lampor tända; i hallen är en liten vägglampa mellan speglarna ovanför hallbyrån tänd. Genom fönstrena på vardera sidan ytterdörren är det kvällsmörkt, men ändå något nypustat över klarheten i luften trots ett pågående snöfall. Slås av skönheten i bilden och inser att jag bör skriva ned den.

"Collateral" var en positiv överraskning. Såg "Heat" av samme regissör för. . . är det tio år sen? . . på bio. Blev besviken. Retade mig på eldstriden mellan bankrånare och poliser mitt i centrala Los Angeles med en massa oskyldiga i skottlinjen. Visst har säkert sådana scener utspelats i verkligheten, men förhoppningsvis lett till avsked för de inblandade poliserna. Så inte för Al Pacino och hans mannar. Bisarrt.

"Collateral" är en bön som gått i uppfyllelse. Lite I Ching över det hela. Synkronicitet.
Innan jag fick reda på filmens existens, tror det var natten innan på jobbet, uttryckte jag i samtal med en kollega ett önskemål om att t ex Tom Cruise skulle spela skurk i en film. Natten därpå, när jag läst om "Collateral", nämnde jag det sammanträffandet för kollegan.

Tom Cruise psykopatiske torped är obehaglig (pratar mycket om I Ching och Darwin). Svärtan i hans själ tycks nästan kunna tränga ut genom tv-skärmen. Och filmen, som inte bara fått lovord, tuffar på riktigt hyggligt tills vi närmar oss slutet. Då välter taxin som Jamie Foxx kör, i hög fart, men ni kan ge er sjutton på att inte filmen slutar där. Nej, då både "Vincent" och "Max" (Jamie Foxx) släpar sig blodiga ur taxin. Visserligen har krockkudden utlöst för "Max" del, men "Vincent" hade inget säkerhetsbälte ens.

Han springer iväg som om det vore Stockholm Marathon och strax har han en pilsnabb förföljare i "Max" skepnad efter sig. Upplösningen får ni själva ta delav. Men det är trots allt den bästa dvd:n hittills i år. (Å andra sidan ser jag flera per vecka, så det är möjligt att jag redan tyckt det tidigare i år.)

Annars är "Der Untergang" på bio en stark kandidat till årets film.

Nu skall jag titta in i mina mailboxar och se om jag fått några nya mail.